Sötare än socker!

Sötisarna själva, Viggo och Grace!

"Moroten i vardagen"

Idag är det en månad kvar till jag åker iväg på min första riktiga Holliday-resa. Lämar den 26 December och kommer tillbaka den 12 Januari. Det ska bli så himla kul att göra en enorm roadtrip med en massa äventyr planerade. Det är nästan så att min chokladkalender inte räknar ner mot jul utan mot denna resa.

Tänk så mycket som får plats i en endaste helg

Helgen började med att jag mötte upp några vänner @katta, Jennica och Jessika i Albany för middag och sedan för en bio - Hunger games 2 stod på programmet. Den var kanske bra, eller de andra tyckte den var bra, jag tyckte att den var lååång. Sedan sov jag hos Jessika för att vi tidigt (läs klockan 10) nästa dag skulle sätta oss i bilen och påbörja vårat uppdrag för dagen: Besöka de största vulkanerna. Sagt och gjort och om jag ska rekommendera något att göra i Auckland så ska man helt klart upp på One tree hill, är man hurtig så kan man springa upp, är man Frida å Jessika så tar man bilen. Men det var otroligt vilket område, en enormpark och väl upp på "kullen" så hade man en 360° vy över Auckland. Ballt. Mt. Albert och Mt. Wellington var riktiga besvikelser och Mt. Eden har ju en ball krater i alla fall. MEN det coolaste denna dag var att vi inte använmde GPS utan vi körde på en gammal hederlig karta, det trodde du inte Pappa! Så himla charmigt!

När jag dumpat Jessika hos några tyskor i New Lynn så åkte jag tillbaka till Albany och spenderade kvällen med Jennica och Katta. det var supermysigt tills det att mitt huvud strejkade, migrän och skit. Tur man har bra vänner som har resurser hemma för att ta hand om en Frida som var väck. Däckade på badrumsgolvet och sov sedan natten på golvet - länge sedan jag sov så bra. 

I morse träffade jag en vän, en Kiwi vän. Alltså inte träffade så där som att man kan bestämma träff utan vi träffades för första gången och knöt kontakt. Jag åkte till krykan då brudarna skulle träna och jag mådde fortfarande bajs och inte vill träna. Jag satte mig på en stol till vänster, som jag alltid gör. Studerade den fina ryggtavlan på killen framför mig tills det drog igång. Sedan kom en tjej fram till mig, man skulle hälsa på folk runt omkring och då jag satt själv så kom hon fram, och frågade om jag var här själv och ville sitta brevid henne. Jag sa ja. Efteråt så pratade vi mer, hon var 22 och tro det eller ej men bor i Kaukapakapa - låter det bynamnet bekant? Hon bor två minuter från mig. Vi pratade mer, skrattade och bytte nummer. ÄNTLIGEN har jag fått en Kiwivän! Sedan åkte jag till gymmet och duschade och fortsatte sedan till Caroline och vidare på "BBQ" med hennes värdfamilj. Mysigt och skönt att komma till ett annat sammanhang liksom. Nu är jag fylld med ny energi inför veckan som kommer, ska bara få i ordning på mitt himmla huvud först. 

Tips: Åker du hit så DRICK vatten!! 

Bilder från min och Jessikas tur runt Auckland och kullarna. Vi är bra vi då vi båda glömde våra kameror hemma, tur man har en telefon i alla fall!

Första Playdaten!!!

I fredags hade jag en mysig playdate med Caroline och Viggo. Jag åkte till henne i Torbay och då temperaturen var över 25grader beslöt vi för att gå till stranden. Grace var lite rädd för vattnet i början men på slutet älskade hon vågorna. Tackvare Carolines GoPro-kamera så fick vi (jag) lite bilder. Dessa playdates ska jag garanterat fortsätta med. De ger massor för Grace då hon får leka med andra än med bara "tråkiga Frida" och det är skönt för mig att få någon att snacka med också. Winwin situation så att säga!
 

Bilerna tagna från Carolines blogg.
 
 

Denna vecka har jag:

Ja, denna vecka har innehållit mycket roliga/annorlunda moments så att säga och den är inte slut än. Så jag tänkte dela med mig lite.

Denna vecka har jag sett en 3.5årig pojke bli ammad på Music group..
Denna vecka har jag råkat boxa till en medboxare i ansiktet pga. hon var för långsam
Denna vecka har jag gått in på fel pass på gymmet när de höll på
Denna vecka har jag fått personalen på bensinmacken att le genom att önska dem en trevlig kväll
Denna vecka har jag fått min boxningstränare att skratta pga. jag kan inte höger och vänster
Denna vecka har jag hört min värdmamma erkänna att det är jobbigt att underhålla Grace en heldag. Jo jag vet.
Denna vecka har jag blivit tagen som mamma till George (fem år) två gånger
 
Det där var höjdpunkterna från de fyra dagar som passerat denna vecka. Och ja, jag sprider glädje omkring mig även här i landet långt bortal MEN det som toppar mina intryck hittintills från denna vecka är i alla fall synen av en Jultomte som gör flygplansdyk och en ren som dyker på rumpan från taket på mataffären. Julskylltningen spårar!

 

Jag kan flyga och nu så är jag inte rädd

Jag har en förmåga att vara väldigt spontan, det kan handla om allt mellan att klippa av mig håret till att överaska någon med ett hej. Att åka hit till NZ, var ganska spontant i sig men ändå välplanerat för att vara mig. Nu när snigelposten (som vart på semester på Hawaii i två veckor) äntligen nått Sverige och Örebro kan jag äntligen avslöja något som jag, JAG faktiskt gjorde för tre och en halv vecka sedan, kommer ni ihåg helgen då jag åkte till Napier via Taupo? Den helgen i alla fall. 
 
Efter att blivit väckta av Irländare lite för många gånger och liiiite för tidigt så bestämde jag och Jessika oss för att ta en morgonpromenad. Det var klarblå himmel och bortom sjön kunde vi beskåda snöbeklädda berg, vyn var underbar och då bestämde vi oss för att göra DET, DET som jag sa aldrig i livet till när jag kom men som vi båda har blivit lite mer sugna på att göra. Vi sa, vi ringer och finns det tid i dag så gör vi det. Vi ringde klockan 9 och klockan 11 hämtade limosinen upp oss från hostlet. Spontant var ordet. 
 
JAAA, jag gjorde det. Fega jag hoppade från ett flygplan som faktiskt rörde på sig (jag trodde att det skulle stå still när man hoppade), jag trillade "handlöst" ner mot marken och fy sjutton vad fränt det var, vill göra mer mer mer mer mer mer! Dock måste man ju åka plan upp vilket var den läskiga biten. Jag fick styra fallskärmen själv och njuta över en otroligt vacker värld från ovan. 
 
Nu ska jag offentligt svara på pappas frågor som han skickade till mig efter att ha öppnat brevet med bilderna i:
Hur luktade luften däruppe? Luften luktade inget speciellt mer än att det var otroligt friskt och härligt.
Fladdrade kinderna mycket? JA! Men de bilderna är inte till för bloggen.
Vad hette han/hon som du ramlade ur planet med? Han hette något, men det minns jag inte

Killar det mycket i magen när du hamnade i en luftgrop på vägen ner?  Eller, asså det killa hela tiden!
Är det en fördel att ha stora fötter när man landar eller landar man på "kompisens" fötter? Man kan springlanda, stålanda eller sittlanda som jag gjorde. Det kändes säkert.
Fick du dra i snöret? Hur många gånger?? JA, till at styra fallskärmen med, men inte för att väckla ut den.
Vilka kläder/färger är mest inne att hoppa i? Orange är det som gäller i Whangarei, medan i Taup gällde blått.

 
 
 
 

 
 
 
 
 
 

10poäng till mig

Idag är första dagen på snart fyra månader som Grace har varit extremt "grumpy" för mig offentligt och ja hon var faktiskt i ett extremt dåligt mode under alla mina 10h jobbtimmar. När ungen under musicgroup lägger sig ner på golvet skriker nej och springer runt utan minsta intresse i att lyssna på mig blev det nästan lite pinsamt och de andra mammorna började fråga mig vad som hänt med den lugna ungen. Vi lämnade lokalen två ggr, men sen blev hon lite bättre. Så med denna arbetsdag så kan man ju tro att dagen skulle klassas som en "b"-dag, men inte. För min middag, i dag var andra gången sedan jag kom hit som jag fick fritt fram i köket (som jag har längtat)  jag gjorde Fridas speciella potatismos och köttbullar (fick ju till och med göra ströbrödet till köttbullarna så de kallar jag hemmagjorda). Både barn och vuxna var helt lyriska, 10poäng till mig! (jag frågade min värdmamma en annan gång om jag fick göra köttbullar men fick då till svar att de inte tycker om det)
 
Sedan släpade jag mig iväg till gymmet, det var 22grader ute och jag ville så gärna gå ut och springa men då ryggen, nacken, hälsenor och benhinnor inte vill att jag ska springa asfallt fick jag allt pallra mig till gymmet och vilket pass sen, allt gick så lätt. Jag körde cykelintervaller och 5minuters intervaller med extremt motstånd på X-trainern på tredje och sista var jag så slut men ville inte ge mig - och jag överlevde. Sedan sprang jag en kortis på löpbandet, kunde inte låta bli och måste vänja kroppen vid löpning så fem minuter är mer än inga minuter alls. Kloka ord från Frida och sedan toppade jag det hela med nästan 40minuter bålstyrka. Nu är Frida nöjd.

Ha en bra dag Sverige!

Grattis till dig älskade farmor på din födelsedag i dag, hoppas du har det fint på spat!
 
 

Auckland by night

Igår åkte jag spontant hem till Jessica, min andra familj här. Jag blev bjuden på en underbar middag med hennes familj och ena pojken berättade allt om Angry birds för mig, han pratade non stopp utan att andas. Jag är så hemma i den familjen, riktigt mysig är den. På kvällskröken, när mörkret lagt sig och maten sjunkit ner så bestämde vi oss för att åka till mount Victoria, en vulkan som ligger på en udde mitt emot centrala Auckland i Devenport. Vi vandrade upp till toppen och satt där i vår ensamhet och käkade vindruvor och njöt av en utsikt som inte går att beskriva med ord.

Nu hoppar jag snart in i bilen, tar med mig några ungar för i natt ska det barnvaktas medan mina värdföräldrar har en middagsbjudning. hörs
 

En vanlig dag på jobbet

Galet vad det händer mycket alltså. Idag började jag dagen med att åka på playgroup med Grace, hon lekte med flera olika barn, hann blöta ner hela sig och impa på de äldre grabbarna med hennes tuffhet. Jag blev tagen som kiwi två gånger, alltså inte som en frukt utan som en lokalbefolkning. Jag försökte hålla skenet vid liv tills ena började sancka om gator i området som jag hade noll koll på och den andra hörde Grace fråga efter mamma. Men det var kul ändå, lite kiwiaccent kanske man har skrapat på sig. Sen hem söva Grace för att sedan gå en promenix med hundarna, observera strålande sol och drygt 23° = sportbh och shorts + massa solkräm. (såg nu att jag blivit väldigt röd ändå = måste bli bättre på att smörja in mig ÖVERALLT)

Väl tillbaka var Grace vaken och Dee åkte och hämtade pojkarna, nu skulle vi alltså jobba dubbelt under nästan tre h, första gången som det händer. Men värdmamman började med trädgårdsarbete så jag passade på att umgås med pojkarna, gunga, kicklas, spela rugby, kramas, bara njuta av vädret ute m.m. Eftermiddag försvann fortare än kvickt och det var dags att åka till friidrotten med Sam och George. Där fick jag beskåda många härligheter som när en 18årig pojke ska förklara hur höjdhopp går till för 15st femåriga killar som hellre ville kramas. Eller se 25st femåriga killar och tjejer försöka lära sig rytmen till att hoppa häck under 15 min, "över, ett, två, tre, över, ett, två, tre osv" eller som då de skulle lära sig diskus. En pojke går fram i "kast ringen" snurrar disken (hahaha disken) hejvildt men får iväg den åt rätt håll. I det ögonblicket inser jag att de andra barnen sitter i en klump 1m bakom kasstaren (är det ett eller två s?), lite spänning i vardagen så att säga. George försökte med frisbee tekniken och en annan med kulstötningstekniken och en tredje med "slunga i väg den tekniken". Man ska inte skratta men det var svårt att låta bli. Jag har även sett Sam spöa alla motståndare i 800m löpning och sett han hoppa längdhopp. Samt att få uppleva ett moment i bilen på vägen hem då George säger " Frida, vet du en sak? Jag träffade en vän i dag på friidrotten, han heter Tomas. Kan inte du skriva en lapp med dessa frågor på tills nästa vecka? Vart bor du? Vart går du i skola? Vad har du för nummer? Jag sa: självklart gör jag det!

Kan bara sammanfatta dagen som händelserik, mina pojkar bör fortsätta med friidrott, solen här påverkar huden trots solfaktor 50+ och att en heeeldag ute i det fria här gör Frida otroligt trött, Godnatt! (Ha en bra dag)
 
 
 

Jag längtar till framtiden!

Då min sömnsrytm inte existerar längre så att jag måste hålla mig vaken till efter 10 för att förhoppningsvis vakna efter fem i morgon och att jag både har ont i magen och ryggen idag gjorde att jag inte ville gå till gymmet och för att pigga upp mig lite så gick jag igenom alla bilder som jag tagit sedan jag kom. Det är rätt mycket saker men ändå känns det som att jag inte gör någonting alls.
 
Jag hittade en lista på en annans Au pairs blogg, allt detta har jag inte riktigt tänkt att göra men det var ändå sjukt bra grejer och framförallt så växte min "to do" lista:

Sky Dive
Segla i Bay Of Islands (planerat till februari)
Sandboarding  (planerat till februari)
Se Nya Zeelands största sjö i Taupo - CHECK
Uppleva lite vulkanisk aktivitet i Rotorua - CHECK
Stå framför den vita fyren på Cape Reinga och se två hav mötas (planerat till februari)
Gräva mig en egen varmvattenspool på Hot Water Beach i Coromandel (planerat till Jul)
Åka till Wellington, Nya Zeelands huvudstad (firar väl nyår där)
Dagsvandring på vulkanön Rangitoto Island - CHECK
Dricka vin och njuta på Waiheke Islands fantastiska vingårdar (inte riktigt planerat men med på listan "to do")
Besöka alla vårt kära Fylke i Hobbiton - CHECK
Sola på Piha B
each (kanske det kanske om jag nu kan ligga still)
Horse Trekking (planerat till jul)
Nationalmuseet Te Papa (ETT MÅSTE)
Se Glow Worm Caves i Waitomo (Skulle ju ha gjort det men grottan var då översvämmad, så det kommer.
Åka skidor i Queenstown - CHECK men i Tekapo
The Orana Wildlife Park Nevis  (borde bli under påsk)
134 m Bungy Jump
Se solnedgången från Auckland Sky Tower
Klippa ett får - (kan bli lite svårt då mina får numera ligger i frysen..)
Se the Pancake Rocks i Punakaike (planerat till påsk)
Heli-hike i Franz Joseph (Planerat till påsk)
Paddla kajak i Abel Tasman (planerat till påsk)
Se All Blacks spela på Eden Park (ETT MÅSTE)
Simma med Delfiner (planerat till påsk)
Åka på whale-watching i Kaikoura  (planerat till påsk)
Se Milford Sound (planerat till påsk)
Tongariro Crossing  (planerat och bokat till jul)
Stå på toppen av 10 vulkaner i Auckland (har ju varit på en i alla fall......)
Se stjärnorna från Mt John Observatory – Lake Tekapo (planerat till påsk)
 
Jag ska då tamisjutton inte lämna detta land fören jag har besökt varje litet hörn. Jag ska längst norrut, jag ska till söder, jag ska längst till väster och jag måste längst till öster. Så nu är jag inte längre så deppig över min strejkande kropp, det finns så många äventyr som väntar på mig.

Njut av dagen 
 
 
 

Pappdag

I dag är det farsdag hemma i Sverige och jag packar snart ihop dagen. Så himla konstigt att jag lever i framtiden, men lite coolt ändå. Jag ogillar högtidsdagar så som, födelsedagar, jul och typ som farsdag m.m. för jag är miljoner mil bort. Det är inte som vanligt. MEN så fort pappsen har vaknat i dag så står skype på programmet. Skype är nästan som att vi sitter tillsammans vid frukostbordet, nästan. 
 
I alla fall så har jag världens bästa pappa. Grattis på pappdagen far!
Trodde jag kunde lägga upp videon här men föreställ er att Gyllene tider spelar "tuffa tider" och pappa står på konserten och gungar min handväska och sjunger med! DET är min pappa det.
 

En inblick i en sport jag inte visste fanns

I onsdags var jag ju och kollade på Geroges touch-rugbyträning (lite snällare ruggby utan tacklingar och där tjejer och killar spelar i samma lag typ). Där träffade jag en norska, så nu kan jag inte prata svenska i byn längre utan att någon kan förstå mig. Hon var jättemysig så jag hoppas att det kan bli så att jag varje onsdag kollar på Geroge så att jag kan få mig en liten pratstund. 
 
George är killen i blå t-shirt, impad över hur tränaren ändå kan hålla humöret uppe då han ska lära femåringar regler i en sport som jag tycker är krånglig. Han gjorde det galet bra trots att min lilla buspojk gjorde det mesta för att distrahera.




Han distraherade inte bara, han spelade faktiskt också!

 
 
 

Favoritplatsen

Efter jag hade plockat upp pojkarna vid skolan efter "rugby"träning så hittade jag min värdmamma studsande på trampolinen med dessa tre barn. Detta är verkligen favoritplatsen för alla barnen, speciellt för Grace tror jag. Det är så kul att se barnen så enormt lyckliga. En annan femma var det när jag kom hem efter att ha gjort ett par ärenden, Grace var grumpy, Sam var på sitt rum pga. att han varit massa dryg och george var övertrött. Men då var inte jag ansvarig för barnen längre! 
 

underbara älskade musik!

Jag spelade och sjöng "the wheels on the bus" igår, Grace sjöng självklart med på "all day long" men framför allt var hon oerhört intresserad i gitarren och det tog inte lång tid innan hon själv satt med guran i knät och spelade och sjöng på samma låt. Har man fått mig som au pair ska man sjutton få känna på musiken också.

 

Tänk hur fort en morgon kan vända!

Vissa dagar kan det vara segt att gå upp på morgonen, men sedan möts man av denna lilla tjej som springer mot mig så fort jag satt min fot innanför dörren till huvudhuset: "Diiiiiiidaaaaa" Då är det inte lika jobbigt längre. 

 
 
 
 
 
 
 
 


 

102 dagar och jag har aldrig mått bättre

Tiden går fort, börjar jag alla mina inlägg med dessa ord må tro? I alla fall så har veckan som passerade varit toppen, Grace har verkligen blivit bättre på att prata och hon gör större och större framsteg att leka med andra barn. I fredags hade jag 100dagars-jubileum i detta land, snart har 1/3 av mitt år försvunnit bakom mig. Läskigt. Planerna för julledigheten är spikade, bilen är hyrd (svindyrt dock), planerna för påsk börjar också bli rimmliga och helgerna fram till jul har sina planer de också. (Ja pappa, jag vet vad jag gör den 7 februari och för den delen den 2 juni också.)

I helgen har tjejerna varit här på besök lite slutsattser från helgen:
- Man kan äta nästan hur mycket pastasallad som helst
- Är man en kaffedrickare och besöker Kaukapakapa får man åka över en mil bort för att komma till närmaste café (om man inte har tur och lyckas besöka kaukapakapas café då den som kan cafémaskinen jobbar)
- Det är coolt att kolla på en film då man känner igen sig, vi såg The Hobbit (har ju varit i Hobbiton ju)
- Besöker man Maoriparken fem minuter bort bör man inte ha hål i skorna (kom ihåg det Jennica)
- Det finns lianer i Nya Zeeland

Annars i helgen har jag läst, tvättat, tränat och besökt kyrkan för första gången sen jag kom hit. En lugn, billig och otroligt skön hemma helg alltså!

Att vara här och göra mina resor är det bästa valet i hela mitt liv. Observerade du att jag skrev resOR? Jag gör en resa med barnen, dels rent relationsmässigt men även utvecklingsmässig. T.ex. så börjar Graces språkintresse öka vilket gör att hon använder mer och mer ord - det är en resa om något. Sen har man ju resan språkmässigt, jag har snart läst ut en engelskbok och faktiskt förstått den. Jag har även idag lyssnat på en över timme lång predikan på engelska och jag fattade nästintill allt. Sen har man ju de fysiska resorna som man faktiskt gör, de resor som tar mig till nya platser och till nya människor. Men den resan som troligen kommer att påverka mig mest när detta år är resan jag gör invändigt. Jag blir starkare i mig själv som person och jag växer som människa. reda under dessa första 100 dagarna har jag fått en helt annan syn på mig själv än jag hade innan. Jag rusar i från mitt förgågna och mina tidigare val och tankar, nu lever jag här i nuet och kan njuta fullt ut.