Tiden går fort, börjar jag alla mina inlägg med dessa ord må tro? I alla fall så har veckan som passerade varit toppen, Grace har verkligen blivit bättre på att prata och hon gör större och större framsteg att leka med andra barn. I fredags hade jag 100dagars-jubileum i detta land, snart har 1/3 av mitt år försvunnit bakom mig. Läskigt. Planerna för julledigheten är spikade, bilen är hyrd (svindyrt dock), planerna för påsk börjar också bli rimmliga och helgerna fram till jul har sina planer de också. (Ja pappa, jag vet vad jag gör den 7 februari och för den delen den 2 juni också.)

I helgen har tjejerna varit här på besök lite slutsattser från helgen:
- Man kan äta nästan hur mycket pastasallad som helst
- Är man en kaffedrickare och besöker Kaukapakapa får man åka över en mil bort för att komma till närmaste café (om man inte har tur och lyckas besöka kaukapakapas café då den som kan cafémaskinen jobbar)
- Det är coolt att kolla på en film då man känner igen sig, vi såg The Hobbit (har ju varit i Hobbiton ju)
- Besöker man Maoriparken fem minuter bort bör man inte ha hål i skorna (kom ihåg det Jennica)
- Det finns lianer i Nya Zeeland

Annars i helgen har jag läst, tvättat, tränat och besökt kyrkan för första gången sen jag kom hit. En lugn, billig och otroligt skön hemma helg alltså!

Att vara här och göra mina resor är det bästa valet i hela mitt liv. Observerade du att jag skrev resOR? Jag gör en resa med barnen, dels rent relationsmässigt men även utvecklingsmässig. T.ex. så börjar Graces språkintresse öka vilket gör att hon använder mer och mer ord - det är en resa om något. Sen har man ju resan språkmässigt, jag har snart läst ut en engelskbok och faktiskt förstått den. Jag har även idag lyssnat på en över timme lång predikan på engelska och jag fattade nästintill allt. Sen har man ju de fysiska resorna som man faktiskt gör, de resor som tar mig till nya platser och till nya människor. Men den resan som troligen kommer att påverka mig mest när detta år är resan jag gör invändigt. Jag blir starkare i mig själv som person och jag växer som människa. reda under dessa första 100 dagarna har jag fått en helt annan syn på mig själv än jag hade innan. Jag rusar i från mitt förgågna och mina tidigare val och tankar, nu lever jag här i nuet och kan njuta fullt ut.