Lucka 4: Grace

Grace är numera två år. Hon är otroligt söt och härlig, men även en otroligt bestämd dam som gärna vill styra och ställa. När hon inte får som hon vill så använder hon även sin enorma röstkapacitet som nog skallrar en och annan vägg i sverige med. Hon älskar musik och att leka med sina bröder. Just nu avgudar hon Dora upptäckaren - en serie på TV. Får hon inte hoppa studdsmatta så börjar hon hoppa i sängen. Att läsa böcker är något som ligger henne otroligt varmt om hjärtat. Hon pratar bättre och bättre vilket underlättar mitt arbete med henne, inte lika mycket rita, gissa, spring längre så att säga. Hon ÄLSKAR russin, men äter annars allt som serveras henne. Hon är en underbar liten tjej att spendera dagarna med, höll jag nästan på att glömma att skriva att hon avgudar vatten i alla former? Överst på Graces önskelista till jul står nog en ny "Dora mickrofon" få hon tappade den gamla i havet.
 

Lucka 3: George

George är fem år. Han är helt förälskad i army-saker, det är allt från kläder till leksaker och samtalsämnen. Han är otroligt sprallig men har ett temperament lika långt som en myra. Han är rätt bra på att skrika också så jag hör lätt om syskonen varit lite dumma. Han lever på jordnötsmör- och syltmackor och så varmchoklad förstås. Men det kan slinka ner ett och annat äpple, men bara om det är kylkåpskallt. Han är rätt kinkig med maten men gillar både brockoli och ärtor, så det fungerar bra. Han sysslar med rugby, touch-rugby och hockey. Han började skolan i maj och kan redan läsa otroligt bra och skriva. inte alla svenska femåringar som kan det inte! Han är en riktig pajas och kommer bli en riktig partyprisse när han bli äldre. Inte ett tråkigt kalas så länge som George är i närheten. Förövrigt så tycker han om att bygga med lego och att leka med piratskepp. Överst på önskelistan till tomten står: ARMY.
 

Lucka 2: Sam

Sam, eller Samuel är åtta år men fyller nio år i januari. Han är en riktig sportig typ, har svårt att sitta still och oftast vandrar han runt barfota med en rugbyboll under armen. Får han chansen så tar han med lillasyster ut till trampolinen. Han tycker det är rätt tråkigt under sommaren eftersom det inte är rugbysäsong.. Men då får han se fram emot sin födelsedag i stället. Som han längtar. Han sysslar med friidrott, rugby och tuch-rugby. Han kan även dansa haka - vilket är en maorisk dans av något slag. Han drömmer om att en dag få spela i All Blacks, ni som inte vet vad det är får väl googla. Han är en riktig ögontjänare, men det antar jag hör åldern till. Han älskar snö och att åka skidor, när han fyller 10 och ska åka på en resa med bara mamma och pappa så står Queenstown och en helg med skidor på programmet. Sam önskar sig skjutvapen, asså leksaks, i julklapp. Men det kommer han inte att få då han redan har ungefär 20st.
 

Lucka 1: Jack

Min lilla adventskalender som kommer att pågå i sex luckor börjar idag.

Först ut är Jack, 11 år. Han älskar att måla och ha tid för sig själv. Hans favoritspel är schack och monopol, det sistnämnda slår han alla i. I schack kan faktiskt hans far rå på honom, om han har en bra dag vill säga. Jack föredrar att vara inomhus, kanske läsa en bok eller spela PS. Han spelar både netball, hockey och touch-rugby samt sysslar med scouting. Hans favoritfärg är lila, men det är lite hemligt (men han äger nästan bra lila t-shirtar). Han ogillar att åka buss hem men är otroligt bra att ta hand om folk i hans omgivning. Lite sämre på att vara snäll mot sina syskon, men det hör väl till. Jack har en släng av asberger men så länge man är medveten om det så fungerar det bra och är verkligen inget problem i vardagen. I julklapp önskar han sig en ny ipod för att hans gamla gick sönder. Men jag vet vad som väntar i en av hans julklappar och det är så mycket coolare än en ipod.

 

touch-rugby

Denna sport gör mig lite lätt galen, men den är samtidigt otroligt kul att spela. Varmför ska tjejernas "mål" vara värda två poäng medan killarnas endast är värt ett? Varför finns det regler på hur många tjejer det måste finnas på planen och inte på antalet killar? Varför kommenterar åskådare att "a men de har ju nästan bara tjejer på planen"? När barn spelar, som George så spelar inte kön någon roll. Nästan så att tjejer kan vara lugnare och bättre på att ta instruktioner, det gäller i alla fall för Geroges lag. Visst när vuxna spelar att det kan vara en fördel att vara kille då det rent fysiskt skiljer. Men för femåringar så spelar det ingen roll! Men ett plus är ju att tjejerna i alla fall får spela i shorts och slipper klänning/kjolen de måste ha på netball:en.
 
Aja, sjukt kul är det att spela i alla fall, jag har bara spelat lite med barnen och när vi haft gäster över. Inte någon seriös match än alltså. Och enligt Dee var jag riktigt duktig för att vara nybörjare (mina fotbollsskills kanske gör lite nytta, hehe) - ni fattade ironin va?
 
Bilder från förra fredagen då det var matchdag. Jag var tvungen att åka hem så jag missade Jacks' match men George spelade lika 4-4 och Sam vann med massor (som vanligt). 
Helt okej miljö att spela i i alla fall!

Nu finns det inte längre någon ettåring i huset

I söndags, den 1/12 fyllde Grace två år. Hon är en stor tjej nu och "tvåårs-trotsen" visar sig mer och mer. Hur som så firade vi denna söta brud i lördags. Mer bilder kommer senare.

Grattis igen "min" tjej!
 

Sötare än socker!

Sötisarna själva, Viggo och Grace!

Första Playdaten!!!

I fredags hade jag en mysig playdate med Caroline och Viggo. Jag åkte till henne i Torbay och då temperaturen var över 25grader beslöt vi för att gå till stranden. Grace var lite rädd för vattnet i början men på slutet älskade hon vågorna. Tackvare Carolines GoPro-kamera så fick vi (jag) lite bilder. Dessa playdates ska jag garanterat fortsätta med. De ger massor för Grace då hon får leka med andra än med bara "tråkiga Frida" och det är skönt för mig att få någon att snacka med också. Winwin situation så att säga!
 

Bilerna tagna från Carolines blogg.
 
 

10poäng till mig

Idag är första dagen på snart fyra månader som Grace har varit extremt "grumpy" för mig offentligt och ja hon var faktiskt i ett extremt dåligt mode under alla mina 10h jobbtimmar. När ungen under musicgroup lägger sig ner på golvet skriker nej och springer runt utan minsta intresse i att lyssna på mig blev det nästan lite pinsamt och de andra mammorna började fråga mig vad som hänt med den lugna ungen. Vi lämnade lokalen två ggr, men sen blev hon lite bättre. Så med denna arbetsdag så kan man ju tro att dagen skulle klassas som en "b"-dag, men inte. För min middag, i dag var andra gången sedan jag kom hit som jag fick fritt fram i köket (som jag har längtat)  jag gjorde Fridas speciella potatismos och köttbullar (fick ju till och med göra ströbrödet till köttbullarna så de kallar jag hemmagjorda). Både barn och vuxna var helt lyriska, 10poäng till mig! (jag frågade min värdmamma en annan gång om jag fick göra köttbullar men fick då till svar att de inte tycker om det)
 
Sedan släpade jag mig iväg till gymmet, det var 22grader ute och jag ville så gärna gå ut och springa men då ryggen, nacken, hälsenor och benhinnor inte vill att jag ska springa asfallt fick jag allt pallra mig till gymmet och vilket pass sen, allt gick så lätt. Jag körde cykelintervaller och 5minuters intervaller med extremt motstånd på X-trainern på tredje och sista var jag så slut men ville inte ge mig - och jag överlevde. Sedan sprang jag en kortis på löpbandet, kunde inte låta bli och måste vänja kroppen vid löpning så fem minuter är mer än inga minuter alls. Kloka ord från Frida och sedan toppade jag det hela med nästan 40minuter bålstyrka. Nu är Frida nöjd.

Ha en bra dag Sverige!

Grattis till dig älskade farmor på din födelsedag i dag, hoppas du har det fint på spat!
 
 

En vanlig dag på jobbet

Galet vad det händer mycket alltså. Idag började jag dagen med att åka på playgroup med Grace, hon lekte med flera olika barn, hann blöta ner hela sig och impa på de äldre grabbarna med hennes tuffhet. Jag blev tagen som kiwi två gånger, alltså inte som en frukt utan som en lokalbefolkning. Jag försökte hålla skenet vid liv tills ena började sancka om gator i området som jag hade noll koll på och den andra hörde Grace fråga efter mamma. Men det var kul ändå, lite kiwiaccent kanske man har skrapat på sig. Sen hem söva Grace för att sedan gå en promenix med hundarna, observera strålande sol och drygt 23° = sportbh och shorts + massa solkräm. (såg nu att jag blivit väldigt röd ändå = måste bli bättre på att smörja in mig ÖVERALLT)

Väl tillbaka var Grace vaken och Dee åkte och hämtade pojkarna, nu skulle vi alltså jobba dubbelt under nästan tre h, första gången som det händer. Men värdmamman började med trädgårdsarbete så jag passade på att umgås med pojkarna, gunga, kicklas, spela rugby, kramas, bara njuta av vädret ute m.m. Eftermiddag försvann fortare än kvickt och det var dags att åka till friidrotten med Sam och George. Där fick jag beskåda många härligheter som när en 18årig pojke ska förklara hur höjdhopp går till för 15st femåriga killar som hellre ville kramas. Eller se 25st femåriga killar och tjejer försöka lära sig rytmen till att hoppa häck under 15 min, "över, ett, två, tre, över, ett, två, tre osv" eller som då de skulle lära sig diskus. En pojke går fram i "kast ringen" snurrar disken (hahaha disken) hejvildt men får iväg den åt rätt håll. I det ögonblicket inser jag att de andra barnen sitter i en klump 1m bakom kasstaren (är det ett eller två s?), lite spänning i vardagen så att säga. George försökte med frisbee tekniken och en annan med kulstötningstekniken och en tredje med "slunga i väg den tekniken". Man ska inte skratta men det var svårt att låta bli. Jag har även sett Sam spöa alla motståndare i 800m löpning och sett han hoppa längdhopp. Samt att få uppleva ett moment i bilen på vägen hem då George säger " Frida, vet du en sak? Jag träffade en vän i dag på friidrotten, han heter Tomas. Kan inte du skriva en lapp med dessa frågor på tills nästa vecka? Vart bor du? Vart går du i skola? Vad har du för nummer? Jag sa: självklart gör jag det!

Kan bara sammanfatta dagen som händelserik, mina pojkar bör fortsätta med friidrott, solen här påverkar huden trots solfaktor 50+ och att en heeeldag ute i det fria här gör Frida otroligt trött, Godnatt! (Ha en bra dag)
 
 
 

En inblick i en sport jag inte visste fanns

I onsdags var jag ju och kollade på Geroges touch-rugbyträning (lite snällare ruggby utan tacklingar och där tjejer och killar spelar i samma lag typ). Där träffade jag en norska, så nu kan jag inte prata svenska i byn längre utan att någon kan förstå mig. Hon var jättemysig så jag hoppas att det kan bli så att jag varje onsdag kollar på Geroge så att jag kan få mig en liten pratstund. 
 
George är killen i blå t-shirt, impad över hur tränaren ändå kan hålla humöret uppe då han ska lära femåringar regler i en sport som jag tycker är krånglig. Han gjorde det galet bra trots att min lilla buspojk gjorde det mesta för att distrahera.




Han distraherade inte bara, han spelade faktiskt också!

 
 
 

Favoritplatsen

Efter jag hade plockat upp pojkarna vid skolan efter "rugby"träning så hittade jag min värdmamma studsande på trampolinen med dessa tre barn. Detta är verkligen favoritplatsen för alla barnen, speciellt för Grace tror jag. Det är så kul att se barnen så enormt lyckliga. En annan femma var det när jag kom hem efter att ha gjort ett par ärenden, Grace var grumpy, Sam var på sitt rum pga. att han varit massa dryg och george var övertrött. Men då var inte jag ansvarig för barnen längre! 
 

underbara älskade musik!

Jag spelade och sjöng "the wheels on the bus" igår, Grace sjöng självklart med på "all day long" men framför allt var hon oerhört intresserad i gitarren och det tog inte lång tid innan hon själv satt med guran i knät och spelade och sjöng på samma låt. Har man fått mig som au pair ska man sjutton få känna på musiken också.

 

Tänk hur fort en morgon kan vända!

Vissa dagar kan det vara segt att gå upp på morgonen, men sedan möts man av denna lilla tjej som springer mot mig så fort jag satt min fot innanför dörren till huvudhuset: "Diiiiiiidaaaaa" Då är det inte lika jobbigt längre. 

 
 
 
 
 
 
 
 


 

Napier - jag kommer tillbaka

Som ni antagligen förstod genom förra inlägget så har jag varit i Napier på östkusten, vi kom dit och helt underbart var det. Garanterat så åker jag tillbaka dit i sommar. Eftersom jag blev ledig i fredags då mina timmar redan var slut blev det en extrem långhelg som innehöll allt mellan enorma bilköer till skrattanfall, fina vänner och godmat. Att hitta boende i Napier var inte det lättaste men det vi fick var värt varenda sekund av letande och det var det bästa vi kunnat få. Vi hamnade hos en dam som hade lite extra rum som man fick hyra. Huset var underbart, mysigt och personligt inrett och en fantastiskt utsikt över havet. Kanske kommer bilder på det också en dag.

Då även måndagen var en röddag så blev jag borta jättelänge ifrån barnen, jag saknade Grace och hon hade tydligen saknat mig med. Nu heter jag inte längre Dee, utan Dida. I gårkväll fick jag inte gå iväg utan en miljon kramar och pussar och i morse så sa hon hejdå till sin mamma och sedan hoppade upp i min famn. Kvällen har hon tillbringat i mitt knä trots pappans närvaro. Sådant får mig som au pair att växa. Jag har även saknat pojkarna men nu är jag tillbaka i vardagen så nu får jag träffa dem alla varje dag igen, vardagen är underbar även fast jag lever för helgerna!


Det går bra nu och leendet sprider sig i hela mitt ansikte

Söndagen spenderades dels på gymmet och sedan på stranden med grymma vänner. Många skratt, tjuvkikning på fina pojkar i bar överkropp (men även på några brända kroppar hahaha), plannering för framtiden och lite frozen yoghurt i solskenet. Det blir varmare för varje dag som går och vädret blir dessutom stabilare, nu kan man nästan vakna på morgonen och veta hur vädret ska bli resten av dagen. Observera nästan. 

Dagen idag har varit underbar, och då menar jag verkligen en sådan dag då allt går bra. Bakningen gick bra, Grace var på gott humör heela dagen, tvätten hann torka, pojkarna lyssnade på mig och slog inte ihjäl varandra allt för många gåner, de åt maten och George, jag, Sam och Grace kunde vara ute och leka tillsammans i timmar. (Jack var och spelade Hockey - konstig hockey utan is). Sen när Dee kom hem kunde jag kila till gymmet och bara må bra, vissa dagar är lite bättre än andra. Denna dag som faktiskt var en måndag var en av mina bästa jobbdagar hittintills.
 
ps. Mitt gym älskar svensk musik, Avicii, SHM, dansa pausa (observera att denna är på svenska) och Loreen är artister/låtar som jag hört mer än en gång. Inte klagar jag i alla fall!

Katarinas bilder från i söndags. Det är helt okej att bo så här kan jag lova, i helgen styr kosan mot Napier på östkusten med gänget nedan.
 

AG- day

I dag var det nämligen skola även fast det var lördag, skumt va? Ne men det var lite som öppethus FAST alla eleverna var tvugna att ha förberett tre grejor i olika kattegorier, t.ex. levande djur, växtskulpturer, konst eller bakning. Så eftersom Mike är i USA för tillfället så fick jag hjälpa till igår kväll under förberedelserna samt idag på själva dagen. Mina pojkar gjorde allt från finfina cupcakes, skulpturer i frukt till godishalsband och en miniatyrträdgård och lite olika konstverk. Dessa saker skulle vara på plats senast 09.15 idag för då låses dörrarna till klassrummen så att dommare hade tid att bedömma elevernas kreativitet, förmåga, presentation och utförande. Läskigt seriöst. Samtidigt pågick det olika tävlingar på skolgården, "kallning på lamm", "bästa lamm att gå i koppel", "finaste lamm", "mysigaste kalven" osv. och självklart var det prisutdelning för de tre bästa. Sedan fanns en tävling mellan eleverna som hette "young farmer of the year" en tävling där elever blev utvalda att få delta i, de har gjort tester under några veckor och nu var det dags att utse vinnaren. De tävlade i allt från mjölkning av kossa till att dra proisoriskt elstängsel och vad man får ut av olika grödor. Oerhört seriöst! 
 
Efter 1.5h var man välkommen in i klassrummen igen då fanns det röda diplom på vissa som menade på special awards i de olika kategorierna, andra fick bara det vanliga diplomet för att de deltagit. Observera att George fem år också endast hade ett fåtal vinnare. Visst man ska lära sig att inte vinna jämt, men så mycket tid som de ändå lade ner på sina grejer borde alla vara vinnare. Trots allt så vann Jack pris för bästa kreativitet för sin minatyrträdgård, Sam för sin fruktskulptur och Geroge vann för sin målning. Så mina pojkar var nöjda trotsallt, även fast Sam allt tyckte att hans cupcakes skulle vunnit. (Tycker jag med kan jag lova).

Förberedelser:

Young farmer tävlingen:

Prisutdelningen i ledning av lamm:

Fruktskulpturer:
 

jag och mina "barnvakter" på äventyr med barnen

För att få dagen att gå idag - en 10h lång arbetsdag ensam med fyra barn frågade jag igår tyskarna om de hade lust att backa upp mig om jag åkte till en strand med barnen, de kunde inte säga nej. Så idag packade jag picknik och allt annat som behövs för en dag ute i naturen och drog iväg, turen blev lyckad och avslutades med glass på hemvägen och vips hade hela dagen försvunnit och det hade bara utbrutit några bråk. Men tre ungavuxna på fyra barn är lagom, då fanns det även några millisekundersutrymme för mig att andas!


George


Grace


Grace med Chris


Sam


Ferdi, Grace å Chris


Sam å Chris


Ferdi och Grace


Jack och George
 

Sommartid, tyska pojkar och skollov

Veckorna bara springer iväg, 10 hela veckor har jag befunnit mig i landet långt här borta. Jessika och jag pratade om hur man nu ska säga hur länge man varit här, hon säger drygt tre månader, jag håller fast vid mina 10 veckor. Men hur blir det då när man är inne på vecka 32? Den man pratar med skulle ju endast bli förvirrad, men lite kul ändå tycker jag. Detta var nog egentligen endast en parantes, eller en otroligt lång och onödig inledning på ett blogginlägg.
 
För att göra detta inlägg ännu mer ovesentligt så kan jag ju säga att det är kanelbullensdag i morgon. Kul. Den dagen tycker jag om, den dagen är en av få dagar som jag brukar hålla mig till. Här finns inte kanelbullar, inte vanliga i alla fall. Borde kanske slå på stort och baka bullar i morgon, vore lite kul faktiskt. Får se hur det blir med det.
 
Nu till huvudsaken jag skulle komma till. Barnen har lov denna vecka så fyra barn är hemma istället för ett, lite skillnad kan jag lova. Idag var dock den första dagen jag hade dem alla nästintill hela dagen, eller skulle i alla fall haft dem. Men som tur är så har det flyttat in ett par tyska snubbar på gården, eller i min lägenhet. Ja, det luktar killparfym och jag måste komma ihåg att stänga dörren till mitt rum när jag byter om samt att låsa toan när jag är på toa, annars kan det bli pinsamt. Hur som så är det min värdfamiljs första au pairs lillebror som har tagit studenten och är ute på sitt äventyr och han träffade en kompis i Dubai på vägen hit så de bor här på obestämd tid, en heter Chris och den andra heter Firde (ursäkta stavningen men det uttalas ungefär, Fördiiiie). Så i morse tog de pojkarna till simträningen och jag hade bara bruden som vanligt- skönt. Och sen har de jobbat med andra grejer kring huset och pojkarna ser dem som en attraktion vilket gör livet lätt för mig och piss för tyskarna. klängande, kiklande, gosande, babblande - det är så himla skönt att bli avlasstad alltså. haha skämtåsido. Men det är mysigt att alla är hemma, jag får chansen att umgås mer med grabbarna och inte bara behöver tjata om läxor och om lunchlådor hit och dit. Men snart kommer den efterlängtade helgen igen, och snart har jag varit här i 11 veckor. Galet alltså, det känns ju som att jag precis kom.
Två bilder från White water raftingen jag gjorde i söndags, kommer ett inlägg om det men tänkte förgylla detta inlägg med något annat än obegripligt babbel. Ps. nu har vi haft svenskt sommarväder i två dagar i raken, det går mot ljusare och bättre tider. ps2. nu är vi 11h framför er i Sverige - vi har faktiskt också sommartid nu!
 
 

Då har man varit på sydön å!

I tisdagskväll lyfte planet som tog mig och hela min värdfamilj, ett resesällskap på sju personer, till Christchurch och sydön. Mormor fyllde 60år och detta skulle firas med hela tjocka släkten i Lake Tekapo. Första natten sov vi hos mormor och morfar innan vi fortsatte vår färd mot bergen. Bilen vi hyrt var en 8 sittsare, men det liknade mer en hel buss. Mycket space för både packning och ben vilket var skönt.

Under dagarna hann jag med att bygga snögubbar, sitta barnvakt för fem tjejer från Australien, njuta av en solnedgång över sjön sittandes i en 40°varm pool, se otroliga soluppgångar, åka skidor i ett otroligt landskap, träffa sköna liftvakter, se min elvaåring krascha in i lifthuset (han mår bra nu), besöka världens mysigast kyrka, träffa alla värdmammans syskon och barn, njutit av otroliga miljöer, dricka rosévin i soffan framför en rugbymatch, äta otroligt god mat, tappa bort en strumpa, varit ohälsosam - ätit mycket kakor och choklad samt fyllt på med otroligt mycket välbehövlig energi!
 
 

Tidigare inlägg Nyare inlägg