Hittade en bild från förra sommaren som beskriver mitt känslomässiga tillstånd rätt bra. Kaos. Kramar extra mycket om mina barn, glädjs åt alla små saker. Men mitt i allt så har jag börjat packa. Jag kom på förut idag om att jag borde firat mig själv i söndags på morsdag, jag är ju typ en fyrbarns morsa. Det är 18 nätter kvar tills jag lämnar NZ, jag kommer aldig igen få skriva att jag är bosatt på Nya Zeeland på några papper, jag kommer att få lämna min otroligt sköna säng (asså skojar inte - inget slår den). Grace sa "I love you Frida" igår, nej då jag blev inte alls lycklig. Jobbet som väntar i Sverige känns utmanande och kul, något helt annorlunda mot det jag är van vid. Jag kommer om 2.5 veckor få säga hejdå till mina vänner i detta land. Det kommer att göra ont. Men jag längtar efter Sverige, men är även lite rädd för vad som väntar. Många tankar fladdrar förbi i mitt huvud. Många går inte ens att sätta ord på då det handlar om känslor. I måndags var jag sista gången till musicgroup och i morgon ska jag sista gången på Box-fiten. sista gången. sista gången för alltid