Nu har killarna åkt vidare mot Fiji, inte alls avundsjuk, inte alls. Snacka om att veckan passerade fort när man kunde hänga med folk i sin egen ålder hela dagarna. Fredagen toppade veckan då de au pairer som flyttat in i Kaukapakapa, Therese och Paige kom över till mig och tyskarna, käkade middag, drack vin/öl och bara umgicks. Nu är lägenheten åter tom och att låsa toalettdörren känns inte nödvändigt längre liksom det att stänga dörren då jag byter om. Kösystemet till badrummet kan kastas och ja jag behöver inte längre stå ut med att höra tyska hela dagarna men det känns så himla tomt. Ingen som skrattar åt mig när jag halkar i trappen, ingen som kollar på TV tillsammans med mig, ingen som frågar hur det är efter en kaos arbetsdag osv. Allt har väl en fram och baksida så att säga. En dag ser jag dem igen men tills dess så ska jag skicka syper söta bilder på barnen till dem (med mig i ena hörnet) - så de i alla fall nästa längtar tillbaka och framför allt, kommer ihåg mig ;)