Denna helg började egentligen redan i torsdagskväll då min värdmamma kommer över och säger att jag inte behöver jobba på fredagen då de skulle åka tidigare till den hyrda stugan än tänkt och att jag istället kunde städa huset när jag ville typ. Lycklig över det somnade jag och vaknade upp till fredagen med en låg "to do" lista. Men då allt var avbockat åkte jag ner till Jessika för att sedan fortsätta till favoritcafét för att möta upp Jennica, ett sista hejdå hanns med trots allt. Fick även då möjligheten att träffa Åsa, Jennicas eftertträdare, vilket var roligt. Alltid kul med nytt folk som dessutom är trevliga. Frammåt halv 10 landade vi åter hos Jessika pastasallad skulle göras och exantal andra grejer skulle förberedas inför helgen. För nu stod nämligen två nätter på en camping utan dusch/vatten toa/matlagningsmöjligheter på schemat. Vi hade fått låna tält, madrasser, sovsäck, gaskök m.m. från min värdfamilj - TACK. Men allt skulle klaffa för annars skulle inte helgen bli något roligt minne inte. 

Lördag morgon så lämnade vi Jessika med siktet inställt, eller ska jag säga GPS:en inställd på bilhyrningsfirman för att sedan ge oss av vidare mot Waitomo där Black Water Rafting stod på programmet. Man kan kort beskriva det som en grott-tur 65 meter under marken tillsammans med en badring som man ett par gånger fick hoppa baklänges nerför vattenfall med och sedan luta sig tillbaka i och beskåda en stjärnhimmel - nej juste det var ingen stjärnhimmel det var hur många lysmaskar som du kan tänka dig - otroligt vackert och coolt.

Efter black water raftingen som äntligen belv avbockad, minns ni att den var bokad till i september men inte blev av då? Så styrde vi kosan mot Pureora där våran camping skulle finnas och även där starten för morgondagens äventyr skulle gå av stapeln. Efter lite om och men så nådde vi campingen och blev förälskade, en underbar kvällssol gjorde stället till något magiskt. Att toaletten sedan var ett gömställe för NZ alla flugor gjorde ingenting och efter mat i magen så somnade vi med ett leende på läpparna men ack lite nervösa inför det som väntade. Det som väntade på söndagsmorgonen var en Shuttle till Piropiro där vi fick våra cyklar och hade då framför oss 40km (varav 30 i uppförsbacke) framför oss. Vad vi istället gör är att cykla åt fel håll för att kolla på "hängbron" - vilket det senare visade sig finnas fler av. För att utöka cykelturen med sissådär 10km kuperade terräng. Turen innehöll ALLT, super nice cykelväder, spöregn, branta uppfösbackar som pågick i evigheter (vi skulle göra rutten åt "fel håll" för att slippa tidspress så var det bara), härliga nedförsbackar där det lixom pirrade döttsskönt i kistan, dåligt humör, skrattanfall, trötta ben, fantastiska vyer, bästa umgänget osv. När vi närmade oss slutet och jag började att leta efter blinkersen på cykeln, då är man trött. När vi väl når slutet och skulle lämna tillbaka cyklarna fanns ingen där, blöta, trötta och lortiga fick vi snällt sitta där och vänta. Men det hela löste sig på bästa sätt och vi fick även tipset om att kunna snika in oss för att få en varm och skön dusch. Sedan regnade det och vi kröp till kojs vid halv nio och somnade på momangen, ne men vi var inte alls HELT slut.

Måndagen kom - ja det var en långhelg. Rumporna gjorde ont och GPS:en stod inställd på Hamilton. Sitt vi var i Hamilton sågade vi den totalt men denna gång växte den till något riktigt mysigt. Vi tog en sväng på Hamilton Gardens för att även kunna bocka av det från "to do listan". Väl i Auckland igen så tog vi en lugn kväll, våra kroppar hade fått nog av motion för ett tag. Men att mötas utav vykortet nedan från gymmet när man kommer hem fick mig att somna med ett ännu bredare leende än vad jag trodde jag kunde. - fritt fika lixom ;)

Några tips om man ska göra timber trail - den cykeltur som vi gjorde en del av är att: cykla den från rätt håll, välja en dag med fint vänder, komma i håg att njuta och framför allt att man ska se till att man har cyklat någon gång inom det gågna halvåret. (Vi cyklade från mitten in på den lila till den första bron och sedan tillbaka läns den orangea - den orange fortsätter ända bort till där man ser tecken om att man kan tälta. På stigringskartan nedan så började vi vid den gröna saken på mitten, cyklade upp på toppen på "kullen" till höger och sedan tillbaka till starten.)