8/1 Resan mot norr började, siktet var inställt mot Ahiapara vilket är en av byarna som ligger längst norrut i detta land. Påvägen dit stannade vi och hälsade på Nya Zeelands största träd, det var STORT. Vi åkte längs de typiska nya zeeländska vägarna,: "slingerikrok, slingerikrok" och plötsligt bakom en kurva så bredde sig ett fantastikt landskap ut sig - en ö gjord av sand som kontrast till det turkosa vattnet. Vyn var obeskrivligt vacker. När vi äntligen nådde Ahipara, vilket gick förvånansvärt fort trots att vi hade min bil och jag var den enda som kunde köra (Nya Zeeländska regler då man måste ha sitt namn med på försäkringen annars gäller den inte) fick vi en egen cabin istället för en säng på hostlet - uppgradering check. Dock var det även då min mage började göra ont, riktigt ont. Ni vet så där ont så man inte vet var man ska ta vägen och då befann jag mig mitt ute i ingenting i ett land där jag gör allt för att slippa farbrordoktor. Somande med en enorm smärta men tack vare mina fina vänner som fixade disken och allt annat så behövde jag inte vakna upp till ett kaos. 
10/1 En dag i Paihia då himlen är klarblå, vad gör man då? Vi spontanbokade in oss på en heldagssegling - vem säger nej till sådant lixom? Där kunde jag och mina kära vänner slappna av och bara njuta utav solen. Vi seglade till en strand där vi åt lunch och jag har nu även snorklat, eller i alla fall i ett par sekunder haha kanske får bli mer av den varan någon annan gång. Under denna avslappnande dag började även min mage må bättre, troligtsvis var den lätt stressad. Det var gudomligt att inte behöva tänka utan bara kunna sitta där och läsa en bok, lyssna på lite musik och helt enkelt njuta över den otroliga värld som vi seglade igenom. Kvällen avslutades med en god middag och sedan ett glas vin på en pub. Fin dag, fina grejer.

11/1 Denna dag började med att vi strosade runt i turistaffärerna i Paihia - finns det inget kvar att köpa till er andra så vet ni vem som köpte allt... Nej inte riktigt, men det fanns så mycket som jag längtat efter. Typ en KIWITOMTE - min tomtesamling är nu räddad m.m. Sedan började resan ner mot Auckland igen, vi snackade mer om studier och om framtiden och jag blev inte ett dugg klokare (som ni lär veta av ett annat inlägg) men i Whangarei stannade vi på Hells (alla ni som besöker NZ måste käka pizza på denna fantastiska pizzakedja) vi blev inte besvikna och jag testade även en efträttspizza, det var annorlunda men helt okej! Sedan landade vi hos Jessika och googlade lite om studier, gjorde en helt amazing risotto (Katta var stolt över oss) för att sedan somna. Åter sov jag i Jessikas säng, precis som en vanlig helg. Nu var inte vardagen så långt borta längre...

12/1 Sista dagen på semestern hade kommit, vi tog sovmorgon för att sedan bege oss mot staden för att möta upp Lisa, en vän jag träffade när jag gick på gymnasiet i Mora. Lisa och hennes vän Josefine har rest runt Nya zeeland och skulle snart åka hem så då passade vi på att ses över en lunch. Det var otroligt kul att se henne igen, prata minnen från moratiden och umgås på nytt. Henne ska jag allt se till att träffa snart igen. När vi sagt hejdå till dem begav vi oss närmare flygplatsen till ett café där jag, Jessika och Lisa kunde avrunda våran semester över en mysig fika. Det kändes faktiskt inte så extremt jobbigt att jobbet väntade dagen efter. Jag kände mig redo, jag vill ta mig ann mitt "andra halvår". Väl hemma kunde jag packa upp i lugn och ro då familjen fortfarande inte kommit hem - men när dem väl var hemma var jag inte sen ut för att säga hej. Fick en puss på kinden och en bamsekram av min värdmamma samt att både Grace och George rusade mot mig gav mig varsin kram och George sa att han saknat mig. Jack gav mig en speciell sten och berättade att den var från Taupo och att han plockat den speciellt för mig - den kommer att åka med till Sverige. Det var svårt att somna på kvällen, för det första så skulle jag sova själv vilket jag inte hade gjort på nästan tre veckor och för det andra så var jag påtok för lycklig.