Jag förstår inte riktigt hur fort tiden här borta går, går den fortare än i Sverige måntro? Det kanske bara är 23h/dygn eller något. Fast klockorna går till 24.. eller 11.59pm (varför krångla till dem med dessa pm och am?) Det är nog bara att jag har fullt upp hela tiden som jag inte hinner tänka efter och riktigt sakna och förstå vad jag går misste om hemma i Sverige. 

 

Jag har skaffat mig riktigt bra resesällskap här och börjat att planera sköna resor med en massa äventyr, jag har träffat fina och underbara vänner och märker redan skillnad på min engelska. Det är inte en wow skillnad men jag försår mer samt att jag skriver lättare och behöver inte använda google translate för att kontrolera varje mening i brist på självförtroende. Vad jag ska komma fram till är att jag redan har jobbat fyra veckor här borta som au pair, och på onsdag har jag varit i Nya Zeeland i hela fem veckor. Fortsätter tiden i detta rusningstempo kommer jag snart att sitta hemma på farmors veranda och dricka saft och äta bullar och längta tillbaka till detta fantastiska land. Men det är 11 månader kvar dit, tills dess ska massor hinnas med.

 

Jag tror att jag passerat den värsta fasen nu och jag har börjat komma in i livet här, att allting rullar på och att jag nu förhoppningsvis slipper de djupaste dipparna.

 

Min värdfamilj är imponerad över er läsare, att jag redan fått flera brev på posten. Vi satt och pratade om er, om hur ni verkligen gör att min hemlängtan håller sig borta. Ni finns med mig varje dag, varje minut.